KRÅKEBOGRUPPEN 1e

POLITISKA NIVÅER.1

Det politiska systemet i den framtida världen spänner mellan de minsta beståndsdelarna, de lokala grupperna, och dess motsats, det globala samrådet. 

Däremellan finns det flera nivåer, och hela systemet kan ses som en pulserande kropp, som ständigt ger och tar mellan olika nivåer. 

Men om vi ritar vår modell som en pyramid, så ser det ut så här:

Längst ner vid basen finns världens alla lokalgrupper. De kan bestå av en by, ett stadskvarter eller en nomadgrupp, men de är alltid en geografiskt betingad intressegrupp. 

I dessa grupper tänker vi oss att också barnen ingår. Allt eftersom deras intresse vaknar ska de vara välkomna att ingå i det politiska systemet. 

Dessa små grupper har ett visst självbestämmande, men alltid inom ramen för storregionens miniminivå. De boende kan genom sin lokalgrupp exempelvis argumentera för att få stöd till ett kulturellt program eller för att den lokala paketcentralen ska utvidgas till apotekstjänst. 

De har också medborgarbudgeten till sitt förfogande. 

Dessutom finns självklart den politiska aspekten. 

På denna nivå kan man diskutera allt som rör samhällsfrågor, både i stort och smått. 

Temamöten i olika aktuella frågor ska arrangeras, föreläsare engageras och kanske olika länkar ska samlas eller chattar organiseras. 

Och varje lokalgrupp ska ha en representant på nästa nivå i vår pyramid. 

Genom de olika lokalgrupperna går det stråk av nätverk och föreningar som också binder samman dem. Dessa består av alla dem som vill jobba ihop med vissa frågor eller aktiviteter som intresserar dem, och alla lokalgrupper ska ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som ackumuleras i sådana sammanslutningar. 

Nivån ovanför de lokala grupperna kan vi kalla den kommunala nivån. 

Kommunen har många viktiga uppgifter:

Att verkställa de minimikrav inom olika samhällsfunktioner som storregionerna beslutat, och gärna vidareutveckla verksamheten till att bli bättre. 

Att på olika sätt underlätta för sina invånare så att onödiga hinder bortröjes i deras liv och verksamhet (som att använda den kunskap som finns hos kommunens tjänstemän till att hjälpa invånarna att lösa problem eller utveckla idéer).

Att göra kunskap och material tillgängliga för befolkningen om de frågor som diskuteras på kommunal och storregional nivå, samt att stimulera människor att deltaga i diskussionerna. 

Varje kommun ska också ha en representant i storregionen. 

Det är kommunens plikt att vara en länk mellan lokala grupper och nästa nivå, som vi kan kalla landskap, format efter hur landet är skapat. 

POLITISKA NIVÅER.2

Diskussioner som förs ska ses som ett livsviktigt blodomlopp som strömmar genom de olika politiska nivåerna, och alla nivåer har plikt att stimulera och underlätta dessa flöden. 

Lanskapen ansvarar bl.a. för de strukturer som är alltför stora för kommunerna, som sjukhus, elnät, teatrar, kriminallabb, universitet och andra högre utbildningar. 

De ansvarar för att adekvat kommunikation fungerar, såsom tåg, fibernät, båt och buss, och 

De hjälper till att balansera och harmoniera utbytet mellan stad och land, natur och mänsklig markanvändning etc. 

Och, liksom kommunerna, ska de stimulera samhällets samtalsflöden, kulturutbud och trivsamhet, stödja sina lokalsamhällen på olika sätt och aldrig glömma transparensen. 

Också landskapen väljer representanter, och då till storregionen. 

Storregionerna i sin tur tänker vi oss som mycket självständiga från den högsta nivån. 

De beslutar om lagar, regionens lägstanivåer inom alla typer av samhällsfunktioner. 

De har ansvar för hela regionens ekonomi och för samarbetet med andra storregioner. 

Men de har också skyldighet att stävja konkurrens till förmån för samarbete, att ständigt söka en sund balans mellan privat företagsamhet och samhällsintresse och att i varje avseende ansvara för hållbarhet och rättvisa. 

Och också storregionen har en representant hos den högsta makten, det globala rådet. 

Detta råd ska självklart ha makt och resurser till sitt förfogande, t.ex. att sättas in vid naturkatastrofer, globala projekt av medicinsk, vetenskaplig eller biologisk art eller vid hot mot planeten. 

Men till sin grundnatur ska det globala rådet vara just rådgivande. 

Ett forum att diskutera de mycket stora strukturerna, med hjälp av de bästa experterna och de med störst erfarenhet. 

Den största skillnaden mellan ett politiskt system som detta och dagens (västerländska), är tanken om total transparens och personligt ansvar, i både tal och handling. 

Varje vald person har personligt ansvar att föra fakta, erfarenheter och åsikter både uppåt och nedåt i organisationen. 

Och dessutom ansvar för att det finns gott om utrymme för diskussion. Både i tid sett och som folkbildning. 

Varje nivå ska ha gott stöd av sakkunniga tjänstemän, olika typer av nätverk, mellan och inom nivåerna, och ska dessutom kunna rekvirera erfarenhet och expertis från det globala ”rapportbiblioteket” som måste byggas upp, baserat på fakta, erfarenhet och vetenskap. 

Och allt ska kommuniceras till dem det berör, som därmed får möjlighet att vara med att ta upplysta beslut. 

Folkomröstningar, både rådgivande och beslutande, ska vara en viktig del av beslutsgången. 

På lokalplanet kommer de att hållas ofta, om framförallt lokala frågor, men ju högre upp i det poliska systemet man kommer, desto mer sällan förekommer de. 

Men då kommer också omröstningarna att ha en mer principiell än praktisk innebörd. 

POLITISKA NIVÅER.3

Ett system som detta tror vi kommer att fostra en helt annan sorts politiker än dem världen ser idag. 

De kommer mer att förvalta ett ansvar än att spela upp fjädrarna och de kommer att ha idén om det inkluderande tillsammansskapet inpräglat i alla tankar och beslut. 

Och ett sådant system förutsätter att samarbete ersatt konkurrens, att världens befolkning delar en grundidé om ekologiskt hållbar rättvisa, samt att det på varje nivå över de minsta lokala grupperna finns en maktdelning, fördelat på minst tre parter. 

Vi tänker oss politiker, sakkunniga tjänstemän och författningsbevakning i någon form. 

Då kan aldrig en egoistisk och konkurrensbaserad politik sprida sej mer än marginellt och tillfälligt. 

I en värld som denna kommer medborgarskap att vara meningslöst, och migration en icke-fråga. 

Den kommer i det stora hela att vara harmonisk och gå i alla riktningar. 

Många människor är nyfikna på andra kulturer eller vill uppleva andra typer av natur. Och många vill resa bort för rekreation eller för att möta människor de fått kontakt med. Andra tycker inte alls om att resa. 

Men de flesta människor har ett ”hemma”. 

En plats eller ett landskap, eller kanske en hel storregion, där man könner språket och där de kulturella rötterna och natur och klimat blivit en del av den egna personligetens stomme, och där man förstår de sociala koderna och kan seder och bruk. 

Och en överväldigande majoritet av mänskligheten vill vara ”hemma”, även om de reser ut ibland. Men alltid tillbaka. 

Vi VET naturligtvis inte detta, men vi tror det. 

Det som idag driver många människor att trots allt detta lämna sitt ”hemma”, är krig, fattigdom, hot eller förtryck. Att man vill värna sina barns möjligheter till en vettig framtid eller därför att det är enda möjligheten att överleva. 

Men om alla världens storregioner erbjuder fred, delaktighet, hyfsad trygghet, någolunda rättvisa och personliga möjligheter, då tror vi att världens migration skulle se mycket annorlunda ut än idag. 

Människor skulle flytta av kärlek till en person eller plats, eller kanske av äventyrslystnad, men mycket sällan som flykt. 

Och med globalt ombesörjt kulturutbyte, från böcker och filmer till dansuppvisningar och konstutställningar, från rikligt med TVprogram om olika kulturers vardagsliv, historia och sevärdheter till stora digitala världsomspännande debatter om problemlösning, vetenskapliga ämnen eller samlevnadsfrågor, så kommer främlingsfientlighet att bli ett mycket marginellt problem. 

FRÅGOR som vi väckte men inte gick in på under detta möte:

🌟 Vi utgår i våra funderingar från den erfarenhet vi har, nämligen att de allra flesta människor är hyggliga och vill väl. 

I det stora hela ser vi det som att det är rädsla, nöd och känslomässiga skador som ligger bakom hänsynslöshet, grymhet och egoism. 

Om man då tar bort en stor del av dessa faktorer, rädsla, nöd och känslomässiga skador, ur ekvationen, får vi inte då också en betydligt hjälpsammare värld?

Människor har trots allt haft framgång som art genom vår förmåga till samarbete. 

Är det inte då också det fundament vi ska bygga vår överlevnad på?

Eller ser vi för optimistiskt på vårt släkte?

Och vad är alternativet?

🌟 Kvinnor är en intressant faktor i dessa tankegångar. 

Oavsett om man tror på biologiskt betingade könsskillnader eller inte, så har världens kvinnor en långt större erfarenhet av omvårdnad och omtänksamhet än männen. 

Det är ingen fantasi att FN:s hjälpprogram får mycket bättre resultat när man riktar sej till kvinnor än till män. 

En jämlik maktfördelning också mellan könen är alltså viktig för att påskynda en global politik som utgår från samarbete och hållbarhet. 

Hur ska det åstadkommas?

KRÅKEBOGRUPPEN 1f

MAT OCH ENERGI

Mat- och energiförsörjning är två av samhällets praktiska grundpelare. Och vi tänker att de hänger ihop. 

Vi började med att titta på energin. 

I vårt framtida samhälle tänker vi oss att varje lokalgrupp försöker bli självförsörjande på energi, och helst producera ett överskott. 

Detta uppnås naturligtvis med många små och olika lösningar, som energineutrala byggnader, solcellsbeklädnad på taken, mindre vindkraftverk, och andra lösningar. Och allt ska vara kopplat till elförsörjningen. 

Vissa orter kommer att ha stora energianläggningar, men grundtänket ska vara att effektiviteten ligger i mängden av den småskaliga mångfalden. 

Överskottet kommer att användas till energikrävande verksamheter i samhället, såsom sjukvård, gruvdrift, storindustri och hela internetsystemet. 

Grundpelarna i denna energiförsörjning ser vi som sol, vind, vatten och gas. 

Allt denna energi kan tas ut på ett miljövänligt sätt. 

Vindkraften finns redan nu som vibrerande pelare (Vortex bladless), där galler kan skydda fåglarna och samtidigt ge genomsläpp för insekter. 

Solenergi kan tas tillvara på många sätt som är på forskningsstadiet idag. 

Vattenkraft kan göras med skydd för turbinerna och omledningar som är attraktiva för alla de vattenlevande varelserna, utmärkta miljöer för insekter och groddjur och samtidigt vackra för mänskliga ögon. 

Och gasen? Ja, det är här sammankopplingen med mat finns. 

I det hållbara framtida samhället kommer den mesta maten att produceras lokalt. 

Vi tänker oss en lokal marknad på varje torg och i varje by, där mat och andra lokala produkter säljs kanske två gånger i veckan. 

Omkringboende bönder och grönsaksodlare, professionella och mångsysslorna säljer frukt, ägg, rotsaker och grönsaker, sylt, saft och honung, sida vid sida med boende som fått lite mer purjo på sin täppa i år än vad de kan göra av med själva...

Kött, chark och mjölkprodukter levereras från kringboende producenter till matbutikerna i området. 

För att kunna odla grönsaker och spannmål krävs det gödsling. Olika grödor och jordar kräver olika gödselblandningar för att ge bra skörd. 

Och gödslet kommer från djurhållningen. 

På en ekologiskt välbalanserad gård är det ganska små åkrar med många olika grödor, inte alltför många djur av varje sort, där de flesta går fria mellan de inhägnade odlingsplatserna. Fruktträd, bärbuskar och grönsaker är blandade med växter som insekter tycker om. Några bikupor där bina får behålla hälften av sin honung, och kalvar som diar sina mödrar men där kon också får dela med sej till människorna, fullkomnar bilden. Kärlek och respekt för djuren är ett måste!

Och när djuren ska slaktas kommer ett ambullerande slakteri, och kon eller lammet får dö utan smärta eller rädsla, klappad av en mänsklig vän. 

Så tänker vi oss att det kommer att gå till. 

Och gödslet? Det som sprids utomhus berikar jorden på plats, men djuren kommer också att lämna mycket gödsel i lagårdar, stall, hönshus och fårhus. 

Och detta gödsel kan samlas i rötkammare där metangasen, som annars hade gått rakt ut i luften, kan samlas in, och sedan förädlas till biogas. 

Den kan användas som bränsle i de flesta sorts motorer, och den kan också användas till att skapa el eller värme. 

Gasen från två kor kan driva en medelstor bil 1500 mil/år!

Och det bästa av allt är, att gödslet ite tappar sitt näringsvärde. Det blir bara torrare, och därmed mer lätthanterligt. 

På så sätt bildar matförsörjningen, d.v.s. odling och djuhållning, samt energiförsörjning ett vackert kretslopp. 

Människogödslet går naturligtvis också att använda. Metangasen kan tas tillvara i stor skala när moderna torrtoaletter blivit standard. 

Men kretsloppet är för kort för att gödslet ska kunna användas till jord där mänsklig mat odlas. Men det finns ett nära nog oändligt behov av att läka den mark vi människor utarmat och förgiftat jorden under sekler!

Biologer med specialkunskap om att läka planetens sår kommer att använda människogödsel i rätt mängd på rätt plats som medicin!

FRÅGOR vi väckte men inte tog upp på detta möte:

🌟 Är det vettigt att handla med energi, eller ska det vara en fri nyttighet?

Vi tänker, att med den ogiriga och samhällstillvända tillverkningsindustri som vi hoppas aldrig mer ska slå över till rovdrift i ett ”konsumtionssamhälle”, så kommer inte heller energibehovet att bygga på slöseri. 

AVSLUTNING

Ja, så här långt kom vi under vårt första möte. 

Det har varit mycket roligt och stimulerade och vi ser fram emot att fler ska göra inlägg, kommentera, göra egna möten etc. 

Med vår samlade fantasi, erfarenhet och kunskap utgör vi tillsammans en fantastisk resurs när vi ska trampa nya stigar som leder mot det framtida samhälle där våra barn och barnbarn får leva så lyckliga liv som möjligt!

💛 Väl mött, vänner!