Bostadspolitik

Bostadspolitiken är ett av de första områdena vi utvecklat idéer för utifrån vår ideologi, så som den är idag. Det är vårt preliminära program för bostadspolitiken och fortfarande under utveckling. Du kan läsa här om hur vi utvecklar och möten som varit.

Grunden för vår bostadspolitik

Vår bostadspolitik utgår från våra prioriteringar om människors välmående och samexistens. Vi vill att alla ska ha en trygg bostad och att olika människor ska kunna bo i samma områden, vilket också leder till mer kunskap och fred-frid. Vi använder oss av våra principer för att komma fram till åtgärder och vårt mål är att utforska och beskriva både kort- och långsiktiga effekter samt positiva och negativa hederligt och utifrån kunskap.

Vi har fyra fokusområden:

  • Segregation
  • Tillgång till bostäder
  • Trygga boendesituationer
  • Nolla hemlösheten.

Vi vill bryta segregationen genom att bygga hyresrätter i områden med ägda bostäder och skapa en mer integrerad stad. Genom att öppna upp marknaden för mindre byggaktörer och variera lägenhetsstorlekar skapar vi mångfald och tillgänglighet för olika familjekonstellationer.

För trygga boendesituationer prioriterar vi barns rätt att bo kvar i samma område där de går i skolan och inför en amnestiperiod för att reglera oregelbundna boendesituationer. Vi vill bevara befintliga byggnader istället för att riva, tvångsförflytta och renovräka boende i stadens områden.

Vi strävar mot noll hemlösa genom ”Bostad först”-konceptet och skärpta åtgärder för underhåll och miljöskador. Vi anser att kommunen har ansvar för rimliga boendemöjligheter för alla invånare. Bostad först-systemet finns redan, men vi gör det mer omfattande och med lägenheter som räcker till alla hemlösa.

Här nere har vi en kort sammanfattning av fokusområdenas konkreta förslag i partiprogrammet för Stockholms stad. För andra kommuner kommer det vara likt men lokalt anpassat. Välkommen att delta i vår rörelse. Med andra för varandra.

FOKUS 1: Segregationen

 Bygg hyresrätter i område där ägda bostäder dominerar

Huvudförslaget är att göra det möjligt för alla i en kommun att bo i alla områden. Det kan åstadkommas genom att bygga hyresrätter i områden där det idag domineras av ägda bostäder. Kommunen kan sälja eller upplåta mark med villkoret att det som byggs är hyresrätter. Kommunala bostadsbolag kan också vara involverade. Tidigare motstånd mot detta kan övervinnas genom att diskutera kreativa lösningar och framhäva fördelarna med idén.

FOKUS 2: Säkra tillgång på bostäder

Öppna upp marknaden för mindre byggaktörer

Genom att markanvisa mindre områden istället för stora markanvisningar kan fler mindre byggföretag ges möjlighet att delta på bostadsmarknaden. Detta skulle öka konkurrensen och främja innovation samt skapa fler möjligheter för mindre företag att etablera sig och bygga bostäder.

Variera storleken på lägenheter

Idag domineras bostadsmarknaden av mindre lägenheter, vilket leder till trångboddhet för barnfamiljer. Genom att införa krav på att bygga fler lägenheter med fler rum, som treor, fyror och femmor, kan tillgången till bostäder som passar familjer förbättras. Detta skulle kräva en mer flexibel inställning till bostadsutformning och möjliggöra kreativa och prisvärda lösningar för både byggföretag och hyresgäster.

Öka tillgången till hyresrätter för bostadskön

För närvarande fördelas endast hälften av nybyggda hyresrätter till personer i bostadskön. Genom att höja kraven på andelen hyresrätter som tilldelas bostadskön kan fler personer få tillgång till prisvärda bostäder och minska hemlösheten.

Kommunens ansvar och planläggning

Kommunen bör ha en trovärdig plan för att alla inkomstgrupper ska kunna hitta en bostad. Det är också viktigt att kommunens bostadspolitik styrs av övergripande politiska mål och grundlagen om allas rätt till en rimlig bostad. Statliga insatser kan vara aktuella för att säkerställa att kommunerna uppfyller sina ansvar.

FOKUS 3: Skapa trygga boendesituationer

Trygg boendesituation för barn och utsatta personer

Föreslår att möjligheter skapas för barn att bo kvar i områden där de även går i skolan, även om deras familjer befinner sig i temporära eller irreguljära boendesituationer. Barnets intresse av att fortsätta bo och gå i skolan i samma område bör prioriteras, även över exempelvis studenters eller pensionärspars önskemål om att flytta in i specifika typer av bostäder. Det är också viktigt att snabbt kunna hitta alternativa boenden för personer som utsätts för hemmavåld, särskilt när barn är involverade. Trots att dessa avväganden är komplexa, är det något vi behöver ta ställning till då barnperspektivet idag inte tillräckligt beaktas.

Amnestiperiod för att reglera oregelbundna bostadssituationer

Inför en amnestiperiod där personer med oregelbundna bostadssituationer kan reglera sin situation. Samtidigt bör personer som missbrukat bostadsbehov eller utsatt andra för ockerhyra förlora sina kontrakt: Genom att erbjuda en amnestiperiod kan människor med oregelbundna boendesituationer (t.ex. svartkontrakt) få möjlighet att legalisera sin situation. Samtidigt bör de som utnyttjat andras behov av bostad genom att hyra ut sängplatser eller ta ockerhyra förlora sina kontrakt. Detta kan främja trygga boendesituationer och säkerställa rättvisa för dem som behöver reglera sin bostadssituation.

Bevara befintliga byggnader för att undvika tvångsförflyttning

Bevara befintliga byggnader istället för att riva och tvångsförflytta människor. Eliminera tanken på att riva områden för tillväxt och urbanisering: Istället för att lösa problem genom att riva hela områden och tvinga människor att flytta, bör fokus ligga på att bevara befintliga byggnader och skapa alternativa lösningar. Historiskt sett har sådana projekt ofta motiverats med att bostäderna är ohälsosamma, men det har också funnits ekonomiska och urbaniseringsintressen bakom. Genom att förhindra tvångsförflyttningar och istället bevara befintliga byggnader kan vi skapa tryggare boendesituationer.

Förvarna om renoveringar för att förhindra renoviction

Kommuner kan inte ändra reglerna för hyresvärdars möjlighet att höja hyran vid renovering (renoviction), men de kan införa regler där hyresgäster får information om planerad renovering och hyreshöjning i förväg: För att motverka situationer där hyresgäster tvingas flytta på grund av höjda hyror efter renovering, kan kommuner införa regler som kräver att hyresvärdar informerar hyresgäster om renoveringsplaner och förväntade hyreshöjningar i förväg. Genom att ge hyresgäster möjlighet att förbereda sig för hyreshöjningar, söka bostadsbidrag eller hitta en ny lägenhet vid behov kan tryggheten förbättras och konsekvenserna av renoviction mildras.

Mekanism för lokal boendelösning utan kötid

Skapa en mekanism där nybyggda bostäder erbjuds befintliga invånare i området utan kötid eller krav på att flytta. Detta motverkar gentrifiering och ger möjlighet till lokal boendelösning för unga eller invandrade utan kötid: Genom att implementera en mekanism där nybyggda bostäder först erbjuds de befintliga invånarna i området, utan krav på kötid eller att flytta, kan gentrifiering och befolkningsutbyte stävjas.

Skärpta åtgärder för underhåll och miljöskador

Fastighetsförvaltningen och miljöförvaltningen bör ha befogenheter att utfärda böter och viten till fastighetsägare som inte tar hand om sina byggnader genom bristfälligt underhåll, avsaknad av renovering eller reparation. Detta inkluderar även fastigheter som på olika sätt orsakar miljöskador. Genom att höja bötesbeloppen och förstärka uppföljningen kan man motverka att fastighetsägare, särskilt i områden med invånare med lägre inkomster och lägre status, negligera sina ansvar utan att möta konsekvenser från kommunen.

FOKUS 4: Nolla hemlösheten

Bostad först för alla

Forskningsöversikter visar att det mest effektiva sättet att bekämpa hemlöshet är att erbjuda bostad utan villkor. Konceptet ”Bostad först” har redan implementerats delvis i Stockholm och kan förmodligen utökas för att omfatta alla, förutsatt att tillräckligt med bostäder finns tillgängliga. Det är viktigt att komma ihåg att hemlöshet omfattar mer än bara de som lever på gatan, vilket utgör cirka 0,33% av befolkningen (till exempel ca 3000 personer i Stockholm stad och 150 personer i Borlänge).