Notifications
Clear all

Bör utbildningssystemet ha en ideologi?

2 Inlägg
3 Users
4 Likes
1,814 Visningar
Inlägg: 1
Topic starter
(@johnsteinberg)
Medlem
Blev medlem: 4 år sedan

Bör utbildningssystemet ha en ideologi? Om vi med ideologi menar en grundfilosofi, värderingsbas och ett syfte är svaret ja. En lokalförankrad, kostnadsfri skola har varit en grundläggande faktor i uppbygganden av vår demokrati. Den ger en kunskapsbas, gemensam värderingsbas och bygger en sammanhållning mellan olika grupper och individer. Ett syfte är att förbereda en kommande generation för ett aktivt, konstruktivt deltagande i vår demokrati.

Om vi väljer att påstå att skolans ideologi är att förbereda medborgarna för ett aktivt, konstruktivt deltagande i vår demokrati gäller det att se över de politiska besluten och de pedagogiska besluten som underlättar att det blir så. Här finns anledning att fundera om vi är på rätt väg. Några exempel:

  • Beslut om att tillåta att skolpeng kan flyttas och möjligheten att bilda friskolor. Har detta beslut bidraget till utarmningen av likvärdighet och kvalitén av den lokalförankrade skolan?
  • Beslut om individuell lönesättning. Detta har ökad rörligheten bland pedagoger och skolledare vilket minskar stabiliteten inom skolvärlden. Det blir allt svårare att få skolor i mer utsatta områden att attrahera kompetent personal som stannar kvar.
  • Målstyrning av undervisningen. Målstyrning bidrar till en instrumentell syn på undervisningen där målen, resultaten och betygen står i centrum snarare än inlärning. Undervisning blir allt mer individuell med arbetsblad, inlämningsuppgifter och självstudier snarare än ett möte med dialog, diskussion och värdeskapande lärande.

I grunden är pedagogisk metodik en ideologisk fråga. Passivt mottagande bundet till mål som andra har bestämt åt dig, där andra bedömer dina insatser – eller aktivt deltagande med beslut om egna inlärningsmål och alltmer autonomi och självbedömning.

Med andra ord, ett flertal beslut på senare år motarbetar den uttalade ideologin om skolans demokratiska uppdrag. Nuvarande pedagogisk praktik och metodik motarbetar ideologin om den självmotiverade, kunskapssökande, aktiva medborgaren.

John Steinberg, fil dr i pedagogik, författare och föreläsare

 

1 Reply
Inlägg: 1
(@Åsa Haglund)
Blev medlem: 4 år sedan

Jag vet inte om det här precis är ett svar på ditt inlägg, jag håller ju med om det mesta, snarare tror jag att det jag skriver här mer är nån form av replik utifrån fristående tankar rörande samma grundtema. 

Det är ett svårt och komplext uppdrag att utforma en bra skola i ett land, och särskilt då en skola som är lika bra precis överallt i landet.

Jag tycker att man har lyckats ganska bra utifrån det som atår i de såkallade styrdokumenten, särskilt i de stycken som beskriver varje skolämnes ”syfte”. Mycket där låter toppen.
I Storstockholm är det dessutom idag/just nu HÖGRE LÄRARLÖNER i de södra (fattigare) förorterna än i de rikare norra, så där har man verkligen lyckats omfördela. 
Angående elevernas självständighet och att lära sig analysera och tänka fritt, resonera och bli tänkande samhällsmedborgare med en individuell styrka i att förstå sin omvärld och kunna kritisera och göra sin röst hörd, så håller jag med om att mycket kan bli bättre. Jag är för att man arbetar mer med diskussioner och reflektioner, dvs med större inslag av både forskande och filosofiska förhållningssätt. I den senaste läroplanen finns dock mycket som har til syfte just att uppmuntra processmedvetenhet och tex hållbarhetsanalyser hos eleverna. Detta är svårt och har kritiserats som ett alltför svårt moment att kräva vid bedömning. Om vi hade fler smågruppssamtal som undervisningsformat skulle detta kunna upp ås på riktigt, men både elevernas  förmåga att lyssna, visa empati, analysera och reflektera tränas alldeles för lite idag. Och filosofiska inslag bör INTE bli partipolitiskt färgade.

 

DE 3 ALLVARLIGASTE SAKERNA I GRUNDSKOLAN AV IDAG (2020) som påverkar skolans kvalitet negativt,

och som jag ser (som lärare) och som jag tycker borde åtgärdas omgående

 

är följande:

1)frånvaro av vinstbegränsning för friskolor

2)osäkra anställningar för lärare samt för låg lön 

3)religion eller politik som skolans inriktning. 

 

Angående första punkten:                 1) ”avsaknad av vinsttak” (vilket jag uppfattat att man tex har i Norge ang alla norska friskolor, där man alltså begränsar hur mycket man får ta ut i vinst från en skolverksamhet borde vara en självklarhet även i Sverige. Detta är en helt omotiverad skillnad som är märklig att se och som fått enormt negativa konsekvenser i Sverige. När man så tydligt kan se hur vi i övrigt nästan helt ordagrant kopierade det norska friskoleupplägget i villkoren för friskolorna när vi införde friskolor i Sverige, så är det helt oförsvarligt att vi bara lyfte bort klausulen med vinsttak men i övrigt behöll allt det andra. Varför? Den som lyfte bort det missade att se att vinsttaket fanns med i en helhet som som bevakar kvaliteten och elevernas lika rättigheter till resurser och kvalitet. Barn är en grupp dom inte själva kan driva sina rättigheter och vinsttaket bevakar detta. Hur kan det då saknas i Sverige? Man kan alltså starta en skola (många är ekonomer med kapital tex ett gift par som inte alls är pedagoger men däremot ekonomiskt intresserade), och sen hämtar de in skolpeng för varje elev ifrån våra skattepengar, och sen sparar de in så enormt mycket på alla utgifter såsom skolmaterial, löner, lokaler, uteblivna vikarier (framförallt), att man sedan bara några år senare kan sälja av med mångmiljonvinster som paret hämtar ut helt privat och sedan lämnar verksamheten, lägger ner eller säljer vidare billigt efter att de först bortfört den enorma vinsten. Detta har öppnat för helt oseriösa aktörer och framför allt investerare som ägare, som rutin, och jag har nära inblick i detta själv i minst 5 snarlika fall bara i Stockholm samt att även lärarkollegor till mig intygat exakt samma mönster på många andra platser i landet. Jag vet även vilka summor som hämtats ut efter några få år av flera av dessa ekonomfamiljer och det är åttasiffriga belopp även för mycket små skolor (pengar som sen delas mellan det gifta ägarparet eller inom ekonomfamiljen. Varje Skolunspektionsbesök handlar således om att ”mörka” fakta och verkligheten på olika sätt, och jag anser att det är detta som huvudsakligen får lärare att byta jobb. Man blir dåligt bemött och får inte gehör för olika förslag och projekt för barnens skull, och lämnar därför.

Detta är bara SÅ vanligt, så ni skulle bara veta ...

Det är djupt oetiskt och räddas i dagsläget många gånger upp av ambitiösa och varma lärare som går på knäna, gör sitt yttersta och lite till för att erbjuda eleverna det absolut bästa och de kan med mycket små resurser och ständig personalbrist, genom att stanna kvar på en permanent ”besparande” skola, ändå med sina personer se till att elever stannar (eftersom barnen gillar sin lärare som undervisar så bra” osv). Ibland är alltså dessa lärare så ofantligt bra att det funkar hjälpligt men BRA kan det ändå aldrig bli. I stort sett alla de rekommendationer som kommunala skolor måste följa (om egen skolsköterska, logoped, kurator, utrustade ämnessalar, minimilöner mm,  har omvandlats så att friskolorna INTE ALLS behöver göra likadant. Friskolorna saknar mångårig tradition av att tänka i rutiner, hållbarhet och tradition ang kvaliteten. Den kortsiktiga vinsten är överordnad allt annat. Därför ser man Överallt hur de gör på andra sätt för att lösa mer svepande formuleringar som att ”tillse att det finns tillgång till”. Det betyder att man  HYR IN skolpsykologer, LÅNAR kommunens skolaköterskor, avskaffar logopeder eftersom det inte är obligatoriskt sant VIKARIETILLSÄTTER MINIMALT när ordinarie personal är sjuka (här är också kraven alldeles för svaga, eftersom detta är den allra störata besöaringsposten just för friskolor. Det försämrar kvaliteten enormt för eleverna. Men miljoner försvinner bort årligen som BORDE ÅTERINVESTERATS I VERKSAMHETEN, och som borde återgått till eleverna, till elevresurser och till barnens behov mer än ägarnas vinstbehov.

2) osäkra anställningar och för låg lön är precis vad det låter som. Lärarfacken har fullkomligen misslyckats i att bevaka alla lärares framtid och pensionsvillkor och på grund av detta finns idag just i Sverige hundratusentals lärare som aldrig varit fast anställda I HELA SITT YRKESLIV, trots att de kanske jobbat i 30 års tid. Detta är helt oacceptabelt och obegripligt hur inte svensk lag och rättigheter för anställda väger tyngre än regeln om behörighet, som kan utestänga en lärare från fast tjänst HELA LIVET UT, med katastrofala pensionsvillkor som resultat. Detta måste ändras omgående, på vilket sätt som helst. Det är ovärdigt människor med livslånga yrkeserfarenheter och ofta många högskolestudier i diverse ämnen.

För låga löner handlar om samma sak, hur människor med stora kunskaper och många studieår ändå ligger i lägsta skiktet för det ledaryrke som det innebär att vara lärare och leda inte bara elever utan även elevassistenter och föräldrar, samt arbeta på kvällar och helger med dokumentation och officiella dokument, utredningar mm.

3) Det är en känslig och komplex fråga att bedöma vad som är relevant kunskap för en uppväxande människa och vad som INTE är det.

Men det måste göras, just för att säkerställa den miniminivå av kunskaper om samhället och vår värld och grundläggande skeenden, och det mått av kritiskt förhållningssätt, källkritisk förmåga och utforskande kapacitet som vi vill att det uppväxande släktet ska erbjudas för att kunna delta, förstå och förbättra det samhälle vi byggt upp åt dem att medverka i och medvetet påverka som vuxna. 
Därför måste vi också begränsa alla ANDRA kunskaper eller propaganda som förändrar eller hotar detta baspaket att kunna delges till varje elev. Till dessa andra konkurrerande intresseområden räknar jag enskilda religioner, enskilda politiska inriktningar samt öht alla olika trosuppfattningar eller världsbilder som INTE kan godta det ”baspaket” som vi kommit överens om i vår demokrati att vi vill att alla barn ska få del av, som den bästa möjliga starten och utgångspunkten i livet, inför att senare naturligtvis kunna få välja valfria inriktningar i sitt vidare (vuxen-)liv. 
 
Samma bas, olika tillval. Samma grund, olika vidareutvecklingar i successiva steg, dör de tidigare årens baskunskaper inte ska vara förhandlingsbara att kunna plocka bort av enskilda vuxna (rektorer el lärare). Det är inte okej. Det fråntar svenska barn deras mänskliga rättigheter att få bli upplysta och ges tillräckligt breda verktyg inför framtiden och de olika val de då kan komma att ställas inför. Även här kommer behovet in av en större betoning på samtal, diskussioner och ett utforskande, filosofiskt och reflekterande förhållningssätt i inlärningsprocesserna i skolmiljön. Detta kräver trygga, mogna, allmänbildade pedagoger med gott om tid för varje elev sant sist men inte minst RELATIVT SMÅ ELEVGRUPPER. Det måste få kosta pengar att utbilda och lönesätta lärare som kan erbjuda detta, överallt på varje skola i hela Sverige. 

Åsa Haglund

(pedagog, ledare, beteendevetare, debattör) 

Svara

Lämna ett svar

Author Name

Author Email

Titel *

Maximala tillåtna filstorleken är 10MB

Preview 0 Revisions Saved
Dela: