Migrationspolitik

Migrationspolitiken för kommunpartierna är under utveckling.  Nedan är de första förslagen vi skrivit fram. Har du förslag på andra idéer eller ändringar, eller bara vill vara med i fortsatta arbetet, hör av dig till info info@tillsammans2026.se

Beredskap för plötslig ökning av migration i kommunens alla förvaltningsbudgetar

Varje förvaltning i en kommun ska i sin budget och verksamhetsplan för varje år ha en mycket kortfattad beredskapsplan på vad de gör om det plötsligt kommer ett antal nya asylsökande till kommunen, som motsvarar 5% av befolkningen. För en kommun som Huddinge, med en befolkning på 100 000, innebär det 5 000 asylsökande. En kommun som Heby, med cirka 14 000 invånare, för in beredskapsplaner för ett scenario med 140 asylsökande. Vår senaste flyktingtopp, 2015, var antalet som sökte asyl i Sverige under året motsvarade 1,6% av landets befolkning. Nästa flyktingtopp skulle kunna omfatta fler eller färre personer, och genom Plus 5%-scenariot tar kommunen höjd för detta. Förvaltningarnas beredskapsplan ska inkludera extra kostnader scenariot medför för förvaltningen. På så vis kan också kommunstyrelsen planera för kommunens totala kostnader vid en ny flyktingtopp och i sin tur planera för hur dessa medel då ska tillgängliggöras för förvaltningarnas arbete. Förvaltningarna kan med fördel inkludera civilsamhället i detta och planera för vilken roll organisationer och individer kan ha. En årlig revision av beredskapsplanen kan vara ett sätt att hålla samarbetet levande mellan kommuner, frivilliga och andra aktörer i mottagandearbetet. På de håll där det redan finns ett formellt samarbete, som med integrationsrådet i Sundsvall, kan dessa eventuellt leda samarbetsprocessen.

Etablera en verksamhet beredd på ökat mottagande

Utan att ta mer än 3 timmar i anspråk, ha minst ett årligt tillfälle som informerar alla chefer på alla förvaltningar om globala migrationstrender och möjliga migrationsscenarion relaterade till Europa och Norden. Under tillfället sker kunskapsfördjupning rörande det faktum att en ny flyktingtopp kan komma när som helst, oavsett hur lagar och samhällsstrukturer i övrigt är organiserade. Kommunicera kring Plus 5%-scenariot och låt en stund under tillfället gå till att chefer på samma förvaltning kan resonera om vad som är centralt att planera och budgetera för i det.

Barnen i centrum för mottagandet

Utveckla hur kommunen arbetar med att erbjuda möjligheter som gör det bra för barn under tiden de söker asyl. Förhindra behov av skolbyten genom att med alla medel som finns tillgängliga möjliggöra att de bor kvar i kommunen och inte flyttar längre bort från skolan där de börjat, som föreslaget i bostadspolitiken. Möjliggör genom välkommenkortet (se nedan) också barns deltagande i föreningsverksamheter och motsvarande utan behov av identitetshandlingar eller liknande.

Förbättrade avtal och samarbeten med Migrationsverket

I relation till befolkningsutvecklingen, kan kommunen erbjuda sig att ta emot fler av de som får uppehållstillstånd i Sverige. Idag anvisas asylsökande som får uppehållstillstånd till en kommun beroende på kommunens tidigare mottagande. Flera kommuner vill ofta ta emot fler än de får. Kommunen kan också inleda partnerskap med kommuner som inte vill eller kan ta emot det antal de blir tilldelade.

Kommunen behöver så detaljerade prognoser som möjligt från Migrationsverket, som med sitt projekt Migrationsalgoritmer började utveckla ett prognosverktyg som på länsnivå kan säga något om hur många som kommer att komma om det blir en ökning av inträden av personer på flykt till Europa.

Besluta om undantag som kan behöva göras

Vid en plötslig ökning av asylsökande har det visat sig vara svårt att följa alla normer, för exempelvis byggande, boende eller begränsningar i vilka arbeten anställda av kommunen får ägna sig åt. Med den erfarenheten tar kommunen fram ett material om vilka normer som tillfälligt ska kunna frångås, för att ge ett värdigt och effektivt mottagande vid en flyktingtopp. Och hur normernas syfte tillfredsställs även när normen så som den är bestämd inte kan följas. Om det exempelvis finns normer för brandsäkerhet kopplade till hur utrymningsvägar ska vara i byggnader där ett visst antal människor vistas eller sover, som inte kan tillfredsställas, kan brandsäkerheten stärkas tillfälligt med brandvakter dygnet runt. Här kan också kommunen samarbeta med Migrationsverket för att myndigheten också ska ta del av materialet och påvisa för regeringen när behovet är så stort att detta borde ske.

Barnen i centrum för mottagandet

Utveckla hur kommunen arbetar med att erbjuda möjligheter som gör det bra för barn under tiden de söker asyl. Förhindra behov av skolbyten genom att med alla medel som finns tillgängliga möjliggöra att de bor kvar i kommunen och inte flyttar längre bort från skolan där de börjat, som föreslaget i bostadspolitiken. Möjliggör genom välkommenkortet (se nedan) också barns deltagande i föreningsverksamheter och motsvarande utan behov av identitetshandlingar eller liknande.

Organisera egenboenden

Egenboende asylsökande, förkortat EBO, innebär att de ordnar boende själva. Om kommunen i samarbete med civilsamhället organiserar så att det finns en lista med ett antal invånare som är beredda att ta emot asylsökande i sina bostäder vid en topp, är en del av boendefrågan löst för ett Plus 5%-scenario. Det räcker hela vägen om var tionde hushåll kan upplåta plats, vilket kan vara osannolikt. Egenboendeorganiseringen kan då kompletteras med kommunalt drivna asylboenden.

Asylboenden i kommunen för ett konstant mottagande

Asylboenden organiseras av Migrationsverket och det ligger utanför kommunens kontroll om de öppnar ett boende i kommunen. Ett sätt att skapa stabilitet och minska plötsliga ökningar i antal asylsökande i kommunen, är att kommunen startar och driver egna asylboenden som tillhandahålls Migrationsverket, där det kontinuerligt finns ett antal platser som överstiger Migrationsverkets egentliga behov. På så sätt sker ingen eller inte en lika stor ökning av asylsökande vid en topp, utan sannolikt upphandlar Migrationsverket boenden i andra kommuner. En sannolikhet som också kan säkras vid avtal med Migrationsverket. I en process där 27 kommuner utvärderade vad som är framgångsfaktorer för mottagande vid en framtida flyktingtopp, kom det fram att kommuner som alltid har ett mottagande också alltid har kunskap, system och organisation för det i kommunen. De som däremot hade det en period, för att sedan nå noll, avvecklar tjänster och verksamheter kopplade till det och står sedan utan kunskap och kompetens när en ny topp kommer.

Boende där du bor kvar vid uppehållstillstånd

Ett konkret behov är att utveckla former och avtal för bostäder där asylsökande kan bo i väntan på uppehållstillstånd, och där de vid positivt besked kan bo kvar som en långsiktig lösning. Hur detta kan göras på bästa möjliga sätt behöver utredas vidare. En variant skulle vara att ha bostäder i allmännyttan, som subventioneras och erbjuds som egenboende under väntan på svar om uppehållstillstånd, och där den som får UT har möjlighet att få förstahandskontrakt när detta händer, som föreslås i Tillsammans bostadspolitiska program.

Inför ett kommunalt eller regionalt välkommenkort

Erbjud i väntan på uppehållstillstånd alla asylsökande som bor i kommunen ett kort/app som fungerar för resor i kollektivtrafiken, lån på bibliotek och inträde till museer, seminarier, kurser och föreläsningar anordnade av kommunens aktörer, folkhögskolor och studieförbund. Det ska inte vara knutet till en identitetshandling, men till personen.