De första samtalen

Det här är ett dokument som sammanfattar det vi talade om på tre fysiska träffar vintern 2019-2020. Där talade vi om hur en ideologi för framtiden skulle kunna se ut. De tre protokollen vi skrev har vi delat upp i fem teman som du här kan följa. En del går igen, men förvänta dig inte en helhet där du i slutet förstår hur allt hänger ihop. Tvärtom. Dokumentet var tänkt att sammanfatta vad som sagts dittills, som en första byggkloss. Det är inte ett manifest eller ett förslag på en ideologi. Utifrån dokumentet har vi fortsatt tänka och samtala om framtidens ideologi på det här forumet och på facebook, liksom på fler fysiska träffar. Efter ungefär ett halvår formulerade vi fyra prioriteringar för en ny ideologi. Men nedan är alltså det allra första vi talade om, det som kom innan detta.

Vad ideologi är och kan vara

En ingång i samtalet har varit utforskande – vad kan en ideologi vara? Tillsammans med känslan att det behövs ett nytt ideologiskt alternativ. Samtalet som varit hittills har inte fått fram svar, men bland annat kommit fram till att det är meningsfullt att fortsätta utforska frågan.

Vad är ideologi? Och vad kan vara ideologi? Frågan har varit återkommande under samtalet. Är det något ytlig och obegripligt som politikens elitister använder att stänga ute resten av folket? Behövs verkligen en ny ideologi? Vad hör till en ideologi och vad inte?

Wikipedias förklaring är att ideologier är idéer om hur ett samhälle skall organiseras och styras, hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor skall samarbeta med varandra i vardagen. Statsvetenskapen talar om att alla ideologier har ett idealsamhälle och förklarar vägen dit.

I samtalet vi har haft har vi tagit upp ett antal möjliga skillnader vad gäller en ny ideologi och vad den är, jämfört med tidigare ideologier:

• En ny ideologi kan möjligtvis vara en metod, principer eller ett förhållningssätt, snarare än det som vi förstår som ideologi idag.
• Ideologin kan vara inriktad att sätta grunddragen så att det kan bygga sig självt sedan och inte att bygga ett helt nytt system på en gång.
• Ideologi som något som injiceras i oss/allt, eller genomsyrar oss/allt.
• Alla politiska frågor – stora som små – ska kunna tas igenom ideologins filter, när idéer utvecklas. Och hur utformas filtret?

Möjliga grunddrag för ny ideologi

Det som talar för att det vi rör oss i kan vara en ideologi enligt en liknande logik som tidigare, är att vi utan att det varit målet börjat göra en samhällsanalys utifrån vilken ideologin växer fram. Att ett huvudskäl till att saker inte fungerar i samhället är att för mycket aggressivitet och egenintresse påverkar beslutsfattande och politik eller att det behövs mer fredssökande och kunskap, till exempel. På så sätt är basen för den nya ideologi vi utforskar kanske lik tidigare utvecklade ideologier i den mening att det finns några tydliga grundproblem i samhället som ringas in och som ideologin formas utifrån. En sammanhållande idé som också återkommer är idén om att mänsklig välfärd och mänskligt välmående ska vara överordnat ekonomisk välfärd och ekonomiskt välmående.

Är ideologi det viktigaste?

Under tiden samtalen förts har tankar också kommit från folk som vi talat med, om att de förändringar de önskar sig inte är kopplade till ideologi. Till exempel har flera sagt att det är viktigare att tänka på systemnivån mer än på symbolfrågor, att kunskap måste vara del av beslut eller att politisk korruption och egenintresse måste stoppas.

En annan observation är att en del inte vill erkänna att de har en ideologi, eller att deras kunskap kan vara påverkad av någon ideologi.

Att kräva ett kunskapskritiskt förhållningssätt innebär samtidigt en risk att göra politiken elitistisk och stänga ute vissa. Här finns en viktig del att undersöka: hur görs det i så fall korrekt, sanningssökande och komplext samtidigt som det görs tillgängligt.

Varför ny ideologi?

Behovet av en ny ideologi grundar sig i idén om, och behovet av, ett nytt politiskt system som gynnar politiker som ser mänsklig välfärd och välmående som överordnat ekonomisk välfärd och välmående. Det handlar om behovet och avsaknaden av ett annat sätt att tänka, agera och verka för att skapa förändring med slutmålet att välfärd för alla ska kombineras med meningsfullhet och lycka. Utvecklingen hos dagens ideologier har gått mot att pengar ses som nyckeln till välmående och tanken om att frihet endast kan uppnås genom ekonomisk tillväxt.

Först behöver vi dock klargöra ifall en ny ideologi verkligen är lösningen? Åsikten har framförts att problemet idag snarare är korrupta politiker som arbetar med symbolfrågor. Istället behövs politiker som arbetar med systemfrågor, och utifrån kunskap. Politiker ska inte drivas av egenintresse. Vi behöver också klargöra huruvida en ny ideologi innebär att vi ska starta ett nytt parti eller ifall det snarare handlar om att förtydliga för sig själv på vilket sätt man vill påverka dagens politik? Att kalla sig själv för politiker borde handla om att vara intresserad och att försöka på olika sätt påverka hur politiken fungerar. Man behöver då inte vara förtroendevald för att kalla sig själv för politiker.

Behovet av en ny ideologi som en motpol till dagens ideologier och politiska kultur handlar också om att komma bort från en miljö där politiker fostras till att drivas av makt snarare än vilja till verklig förändring. Politiska idéer och förslag ska handla om verkliga problem, som ska lösas med verkningsbara medel. Hänsyn ska tas till långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser och effekter- i det stora och i det lilla. Politiska förslag ska inte baseras på känslor, tyckande och faktaresistens. Det ska vara baserat på evidens. Men det behövs mer än bara fakta och forskning för att uppnå ”verklig” kunskap: berörda gruppers och människors erfarenheter ska också vara en del av kunskapsunderlaget.

Samhällsalternativ

Vad kan vi se för alternativa samhällen? En bild att det idag finns en utbredd dualism som egentligen hör hemma i tonårstiden med uppdelningar i svart och vitt.  I barndomen fanns istället en inbyggd lydnad för auktoriteter. Är det en kollektiv reaktion på en kraftigt ökad frihet som i möjlighet som skapar en kollektiv kris och att det är svårt att förstå sin omvärld och att hålla olika tankar i huvudet samtidigt? Och kan det i så fall vara så att vi kollektivt är på väg mot en vuxenhet i den nya tiden, postmodernismen.

Kan en ideologi skapa ett större utrymme för den inre människan att bli tryggare och nå en bättre självkänsla för att förhindra kraftiga svängningar och missnöje?

Ett samhälle kommer alltid att ha problem oavsett vad som händer eller hur vi än jobbar med att lösa dem. Kan vi bygga ett samhälle med realistiska förväntningar med en ständig strävan mot förbättring? Det enda vi vet är att vi inte vet hur framtiden ser ut och omfamna det så men utan att svika strävan mot förbättring.

Vilken inställning bör ledare och politiker ha?

Principfast

Vi ska utgå ifrån våra principer och hålla oss fast vid dem även om det blir tufft eller opopulärt. Ärlighet och hederlighet ska ha vara centralt.

Kunskapssökande

Vi ska söka efter mer kunskap även om det gör att vi uppfattas som mindre självsäkra än andra politiker. Vi ska skaffa oss kunskap innan alla politiska handlingar, stora som små. Det ska göras på ett sådant sätt att personer som är mindre vana vid att söka fördjupad kunskap ska kunna vara med. Inte bara forskning och fakta ska räknas som kunskap utan även olika relevanta erfarenheter, upplevelser och idéer, utan att för den delen hänvisa till en “generell folkvilja” eller “verklighetens folk” i motsats till “eliten”.

Om vi har ett svar på en politisk fråga baserat endast på vår ideologi så ska vi fortsätta att söka kunskap. Många frågor är komplexa och flera möjliga svar kan finnas. Om det är så ska vi inte förenkla det utan erkänna att “vi vet att de olika förklaringarna finns, hittills, och ingen är bevisad, så vi jobbar utifrån att alla kan stämma men tror mest på det här spåret, så vi prövar oss fram där”.

Stabila ledare

Vår ledarskap och hur vi är organiserade ska stämma överens med våra principer och ideologi, alltså vi ska leva som vi lär. Det innebär till exempel ledare som är inlyssnande, ödmjuka, tar ansvar för att fatta beslut och hålla kurs men är också beredda att byta kurs om den ser ut att vara fel. Vi ska vara pålitliga, fridfulla, rationella och inbjudande.

Vi ska fokusera på att göra rätt istället för att sätta fokus på vad andra gör fel. Vi ska vara “det positiva gänget” och bortse från alla negativa, aggressiva och destruktiva, och röra oss framåt i positiv anda. Vår inställning ska vara att problem och problemlösning är naturliga delar av den mänskliga tillvaron, och vi ska undvika att skapa eller bidra till motsättningar och fientlighet med hur vi formulerar problem.

Ideologiska prioriteringar

Kunskap

Vi har pratat mycket om behovet av kunskap som en grundpelare. I den tid vi nu lever har känslan fått övertag och det tycks inte finnas ett demokratiskt skydd för att kunskap ska och bör ligga till grund för beslut. I hälso- och sjukvårdslagen finns t ex nedtecknat att personal ska verka efter vetenskap och beprövad erfarenhet. I en demokrati i gungning med missnöjespartier och otrygg befolkning som agerar utifrån en känsla av otrygghet så finns inte den aspekten med. Bygger man en ideologi med kunskap som en av pelarna bör det också finnas ett inbyggt provfilter för att kunna rannsaka bakomliggande syften och också formulera ett syfte för att veta hur kunskapen ska användas, ödmjukhet bör vara ett ledord. Med forskning på mänskligt beteende bör det vara möjligt att försöka skapa struktur och system för att bättre skydda mot korruption och inflation och att endast söka kunskap som bekräftar den egna förförståelsen. T ex genom en strategi för att ta in olika perspektiv eller att ha kontinuerlig kontakt med människor och grupperingar med andra perspektiv. För en potentiell politiker skulle det kunna ställas krav på verklig kunskap inom det område vilket det ska fatta beslut om.

Vissa personer är generösa med sin kunskap och andra snåla. Här kan vi se vad som motiverar den som är generös med sin kunskap för att hitta vad som ger bäst förutsättningar såvida vi tror det är bäst vilket kanske också förutsätter att vi vill bygga på tillit och att de flesta människor vill väl.

Basbehoven

Fred, frihet och samexistens har uppkommit som centrala element i samtalen och präglar principernas utformning. Vad kan vi göra för att på bästa sätt skapa förutsättningar för det?

I vår värld där basbehov som föda och basal trygghet är tillfredsställda ska kanske fokus inte ligga så mycket på det individuella självförverkligandet som det tidigare gjort utan med en annan förförståelse för mänskliga behov som lycka/välfärd/mening genom gemensam strävan efter samexistens i fred och frihet. I realiteten kommer människor ha olika syn på nivå och grad av frihet och då behöver det vara uttalat vad som är överordnat i fråga om välfärd. Kan mänskligt välmående vara överordnat ekonomisk välfärd?

I en mångfacetterad värld med andra ideologier med motsatt strävan kan det vara bra att fördjupa sig i frågan om det finns en gräns för pacifism. Och behöver det finnas en inbyggd kamp mot något utifrån det som verkar vara ett faktum att minoriteter aldrig fått något gratis?

Frågan kommer att bli aktuell var på en höger – vänsterskala ett eventuellt nytt parti tar plats och i samtalen verkar inte det vara en önskan att finnas med där utan hellre skära på en annan ledd med t ex höjda skatter vid behov sänkta skatter när det är möjligt rimligt. Inte skatt för att. Inte fri marknad för att. Om målet är samexistens fred och frihet blir system och strategier föränderliga med rådande förutsättningar.

Hur utforska-utforma ny ideologi?

Impulsen att utforska en möjlig ny ideologi kom ur de samtal som förts på Samtal för framtidens politik. De öppna samtalen har ägt rum sedan hösten 2018 och hade då som ingång fem förslag på principer för framtidens politik. Samtalen har inte varit bundna vid dessa, men principerna har funnits där för att de sammanfattade ett ännu tidigare samtal som hade förts av gruppen som hösten 2018 anordnade det första Samtal för framtidens politik. Formen för det samtalet är idag fortfarande likadan: vad som tas upp bestäms av de som kommer. Fokus är mer på politikens former och beteende än på politiska idéer och ideologi.

Då deltagare på samtalen fått konkreta idéer som de velat utforska, har så kallade sidosamtal förts på vissa teman. Ett av dessa teman har varit ”ideologi för framtiden” där elva deltagare varit med på minst ett av tillfällena. Det här dokumentet är en sammanfattning av det som sagts där, indelat i teman. Och ett tema har varit just hur utforskandet ska eller kan gå till.

Mål med utforskandet av en ny ideologi

Detta samtal som specifikt fokuserar på en ny ideologi är likt det tidigare i sitt sätt att utforska. Det har deltagare med olika idéer och som får olika idéer. Liksom på Samtal för framtidens politik är ingen som deltar tvungen att ställa sig bakom det någon annan deltagare gör eller tar initiativ till.

Utforskandet av en ny ideologi måste inte tvunget leda till att en ny ideologi ”blir färdig”. Samtalet som förs, när det nu fortsätter, kan däremot inspirera någon eller några av deltagarna att forma en ideologi utifrån samtalen som förts. Det kommer inte att komma till en punkt där alla som deltagit måste komma överens om en ny ideologis beståndsdelar. Ett möjligt scenario är att samtalet leder till fler än en ideologi, eller till stärkandet av redan existerande ideologier.

Börja utforskandet utifrån några utgångspunkter

Precis som de allmänna samtalen om politik började med en sammanfattning av det som gruppen som bjöd in hade talat om tidigare, börjar nästa del av samtalet om en ny ideologi med denna sammanfattning som utgångspunkt. Dessutom finns också de tidigare förslagen på principer för framtidens politik med som inspiration även för detta samtal.

Ta upp praktik, teori, ledarskap och organisation

Idén är att det skulle vara intressant att diskutera både teoretisk ideologi men också appliceringar av ideologin (som den har hunnit bli vid varje given tidpunkt) på sådant som händer just nu – ”hur hade vi gjort med flyktingmottagningen”, ”hur hade ideologin ’gjort’ med Arbetsförmedlingsfrågan” osv. Ett slags skuggregering. Utöver detta är det relevant att en del av samtalet handlar om hur en organisation och ett ledarskap som bär den tänkta ideologin formas och beter sig.

Samtal med 2200 i sikte

Hur hade bemötandet av SD varit 2005 om den tidens politiker hade skaffat sig lite mer kunskap och förståelse för potentiell framtida komplexitet, möjliga samhällsutvecklingar nationellt och globalt? Om de hade valt ett förhållningssätt då som de hade kunnat hålla i 25 år? Eller 100? Det är ett resonemang som var på en av träffarna. En av grunderna för impulsen att forma en ny ideologi är att kombinera dagens behov med en långsiktighet. Att redan i samtalet om ideologins beståndsdelar och aspekter tänka åt det hållet blir då viktigt.

Rötter och stam viktigare än lövverk

På träffarna har ett perspektiv varit att ideologin bör fokusera på grunden som sedan samhällets beståndsdelar kan födas ur på ett nytt sätt. I Facebook-gruppen skrev en deltagare ett inlägg med bland annat följande formulering, som kan vara en riktning att tänka utifrån:

”Jag har behov av att diskutera trädets rot och stam snarare än dess lövverk. För mej kommer det senare. Strukturen först, detaljerna sen, liksom… Som jag ser det så börjar alltid framtidsvisionen med de enskilda människornas liv och leverne, eftersom ett bra samhälle byggs av dess invånare och är till för dess invånare. Och därför ser jag trädets rot och stam som det strukturskapande i en diskussion om framtidens ideologi.”

En användbar bild, att fokusera på det mest grundläggande, ur vilket framtida samhällsfunktioner kan växa, snarare än att titta på varje löv. Samtidigt få ett tillräckligt konkret samtal för att det ska gå att föreställa sig hur önskade funktioner och ett önskat samhälle faktiskt ska växa fram annorlunda än idag.

Former för det fortsatta samtalet

En idé som kommit upp är att skapa ett forum online för att bredda gruppen som deltar i samtalet. Både i geografisk mening och i meningen att fler kan upptäcka det, som kan vilja delta men idag inte är med i Facebook-gruppen eller Samtal för framtidens politik. Samtalet kan förstås också fortsätta så som idag, genom fysiska träffar och i den Facebook-grupp som har namnet ”Nya principer för politik”. Eller mer organiskt på fler forum eller sidor.