Människors välmående
Det viktigaste med välmående är att det är en förutsättning för lycka. Det behövs ingen motivering till varför det är önskvärt, och kanske bland det högsta goda som allt bör peka åt.
Vi kan inte förvänta oss att vara glada hela tiden. Men vi kan skapa de bästa förutsättningarna för välmående på sikt. Stunder av sorg, smärta och utmaning har sin plats i våra liv. Det finns naturlig sorg och lidande som inte är av ondo[1], som att sörja en familjemedlem som går bort eller när vi går emot ett orättvist system för att göra det bättre. Välmående är något djupare än så. Välmående är det sunda, rika och meningsfulla livet. Eudaimonia betyder god ande eller gott liv på gammalgrekiska och är ett begrepp som återupptagits av forskningen runt lycka och dess sanna innebörd.
Vi kan inte förvänta oss att vara glada hela tiden, det är inte poängen. Våra känslor varierar på minutbasis under dagen och påverkas av en rad olika faktorer[2]. Det är inte rimligt att bygga ett koncept av välmående på något så svajigt som känslotillstånd eller jakten på flyktiga lustfyllda känslor. Välmående, det goda livet, Eudaimonia,bygger på meningsfullhet och att vi får nyttja våra styrkor och växa som människor. Att blomstra som människor utifrån varje individs förutsättningar och önskade riktning och värderingar. Förstås bör vi – samhället och politiken – skapa förutsättningar för att även uppleva så mycket glädje och frid som möjligt, men detta är till stor del en följd av att vi satsar på att utveckla ett samhälle som inspirerar till goda vanor, strukturer, samexistens och har samma villkor för alla att uppleva och delta i olika sammanhang.
[1] ”Go in peace! I will not say: Do not weep; for not all tears are an evil” – Gandalf
[2] Russ Harris – The Happiness Trap (2007)