Vårdpolitik

Grunden för vår vårdpolitik

Vi utgår från våra prioriteringar: mänskligt välmående, kunskap och fred och frid och samexistens. Målet med att prioritera hälso- och sjukvård är först och främst att människor ska kunna må bra, fysiskt, psykiskt och existentiellt. Ett dåligt mående påverkar individen som mår dåligt men också indirekt andra runt omkring varför också samexistensen berörs i frågan om vårdpolitik.  Hälsan kan påverkas genom smittor i form av virus eller bakterier. Måendet kan också påverkas av olyckor, allvarlig eller kronisk sjukdom. Det kan också handla om smittande beteende där vissa beteenden utgör triggers för andra att påverkas till antisocialt beteende eller till att utföra självdestruktiva handlingar. Det dåliga måendet leder till oro och lidande i olika grad. För att kunna må bra fysiskt, psykiskt och existentiellt, behöver vi öka och fördjupa kunskap om välmående. Både stärka förutsättningar, minska risker och behandla när det försämrade måendet är ett faktum. Utveckla kunskapsområdet där symtom inte har en direkt medicinsk förklaring.

Välmåendet rör det fysiska, det psykiska och det existentiella. Kunskapsbegreppet i hälso- och sjukvårdslagen refererar till vetenskap och beprövad erfarenhet. Den beprövade erfarenheten är den som experter och sjukvårdsutbildade bär med sig genom erfarenheter och genom att ha provat teorier i praktiken. Modeller och metoder behöver speglas genom patientperpektivet och anhörigperspektivet och det behöver finnas en kontinuerlig utvärdering av maktbalansen i inflytande över utveckling genom HSL och Patientlagen. Ett demokratiskt samhälle som ger utrymme för människor att må bra, blomma ut och hitta sin plats skapar inre frid för individer och förbättrar förutsättningar för fred mellan individer. I frågan om vård handlar det inte bara om patienter, medborgare eller andra som tar del av vård och hälsoinsatser, det är också alltid ett samspel med sjukvårdspersonal, omsorgspersonal, forskare och utbildare. 

Fokusområden

1. Arbetsmiljö och styrning

• Följa arbetsmiljöregler för sjukvårdspersonal – rättigheter till ledigheter, pauser, raster.
• Kortare arbetsvecka vid fortsatt hög arbetsbelastning till 4-dagarsvecka tills dess eller om arbetsbelastningen i sjukvården och omsorgen når en nivå där rimliga pauser i fysiskt och psykiskt ansträngande under arbetstid är möjligt. 
• Ge arbetsplatser utökat utrymme att forma arbetsschema efter verksamhet. Ex anpassa efter glesbygd, tätbygd, demografi, arbetstempo
• Inför obligatorisk reflektionstid för vårdpersonal så att vårdutveckling i första hand drivs inifrån verksamheten och de som är närmast patienten. Genomlysning och stöd för att avveckla administrativa rutiner som tar tid opch fokus och förtydliga prioriteringar med fokus på patientsäkerhet. Den patientnära administrationsmiljlön prioriteras för att frigöra tid till patienten. 
• Ta bort digitala system som stjäl tid från patienter utan nytta för patient eller samhälle.
• Enklare och förbättrade möjlighet till sjukresor
• Öka kunskapen och utveckla den praktiska efterlevnaden av människovärdesprincipen, behovs- solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen i yrket.
• Utveckla vertikala prioriteringar till stöd för vårdpersonal i händelse av kris och vid fortsatta skillnader mellan tillgång och efterfrågan. 
• Verksamheter ska schemalägga för att personal ska kunna fortbilda sig i enlighet med föreskrifter i HSL och ha tillgång till relevant och aktuellt fortbildningsmaterial. 
• Eftersträva nolltolerans mot överdödlighet kopplad till resursbrist. 

2. Tillit och tillgänglighet

• Förståelse för systemet. Skapa en struktur som är enklare. Centralisera de delar som behövs för att patienter ska slippa åka mellan flertalet vårdgivare.
• Gör enklare och rakare ekonomisk struktur så att snabbast väg och samverkan för patientens bästa enligt behovsprincipen lönar sig.
• Stärk primärvård genom att stimulera att fler blir allmänspecialister. 
• Arbeta för att etableringsrätten för PV åter måste ta hänsyn till demografi och demografiskt vårdbehov.
• Utvärdera effekter av vårdval och behåll de som har god effekt i enlighet HSL´s portalparagrafer. Avsluta de som brutit med avtal eller som innebär att det blir en snedfördelning av personella resurser över landet. Gör en omstrukturering från privat till offentlig regi för de som har fullföljt uppdrag men där de sammantagna effekterna utifrån HSL´s portalparagrafer är negativa.   
• Erbjud fler trygghetsboenden med adekvat stöd för människor med psykisk ohälsa med svårigheter till ett självständigt liv.
• Ökad tillgänglighet och höjd kvalitet inom psykiatrin. Granska efterlevnad av patientlagen.  
• Verka för att granskande organ har beövliga befogenheter att förbättra för patienten.
• Verka för att inflytande och ansvar bättre matchar. Att den med mest ansvar också ges mest makt att utforma. Politiker och tjänstemän som  har högt inflytande över vårdens utformning ska också kunna utkrävas tjänstemannaansvar. 
• Vid upphandling enligt LOU eller LOV med kommun och region ska legitimerad personal underteckna att på heder och samvete utveckla verksamhet i enlighet med HSL, patientlagen och patientsäkerhetslagen. 

3. Förebyggande och folkhälsa

• Samverkan mellan BVC, Socialtjänst, skola. Familjecentermodell där det skulle vara gynnsamt. 
• Samverkan mellan förebyggande hälsovård även för vuxna med rekommendationer och stöd för hälsosam livsstil.
• Samverkan mellan medicin och annan relevant forskning som påverkar människa och hälsa kring resilienta system för aktuella och för kommande demografiska utmaningar.
• Förtydliga att hälso- och sjukvårdslagens portalparagrafer utifrån människovärdesprincipen är viktigast när det kommer till förslag på förändringar så att förslag jämförs mot om de drar närmare eller längre bort från dessa. 
• Fysisk aktivitet på recept- utöka till mer omfattande välgörande upplevelser för medborgarna

Politikområdet är under utveckling hösten 2024, så håll utkik efter förändringar eller skicka synpunkter till ideologiforframtiden@gmail.com