Tankar från öppet möte om politik mot diskriminering

Öppna möten för samtal om olika politikområden är en del av vårt arbete med att ta fram det politiska programmet för våra kommunala och regionala partier. Nedan följer först en punktlista över saker som togs upp på det första vi hade i utvecklingen av politiken mot diskriminering. Under punktlistan kommer en sammanfattning av tankar som kom upp. Samtalet 8 juni 2022 hade moment där vi formulerade idéer på konkreta politiska förslag att applicera kommunalt, och också lyfta andra idéer och tankar. Deltagarna på våra öppna möten är olika personer med erfarenheter av frågan i sitt liv, sitt yrke, sin forskning eller på andra sätt. Förslagen här är just förslag från de personer som deltog. De blir ett av flera underlag för att i arbeta fram politiska program för våra kommunala och regionala partier.

Punktlista över politiska förslag för att motverka diskriminering:

Ett enkelt telefonnummer för att anmäla diskriminering, tillgängligt på varje arbetsplats.
Mätning av jämlikhetsdata genom enkäter där kommuninvånare rapporterar diskriminering och särbehandling.
Utöka lönekartläggningar till att inkludera fler parametrar än kön, såsom chefspositioner.
Mäta användningen av olika delar av välfärdsutbudet och vidta åtgärder vid snedfördelning.
Använda externa rekryteringsbolag och redovisa resultaten för att främja jämlik fördelning.
Möjliggöra att välja kandidater utifrån andra diskrimineringsgrunder än kön vid rekryteringar.
Sträva efter att äga en viss procent av boendebeståndet för att motverka bostadsdiskriminering.
Kvalitativa undersökningar bland personalen för att undersöka diskriminering.
Inrätta en kommunal Diskrimineringsombudsman med en tydlig roll för att främja likabehandling.
Återinföra eller utveckla en roll med ansvar för mänskliga rättigheter inom Stockholm Stad.
Organisera ”general assembly” med representativa urval för att diskutera specifika frågor.
Tillhandahålla ekonomiskt stöd till föreningar som erbjuder juridisk hjälp vid diskrimineringsärenden.
Klarlägga ansvarsfördelningen och öka förståelsen för diskriminering i kommunen.

Sammanfattning:

Under samtalet om politik för att förhindra diskriminering diskuterades flera konkreta politiska förslag. Bland dessa förslag ingick att införa ett enkelt telefonnummer för att anmäla diskriminering och göra det lättillgängligt på arbetsplatser. En idé var att inspireras av Spanien, där en kommunal funktion har ansvaret för att informera och stödja de som anmäler diskriminering. Att öka antalet anmälningar och säkerställa att anmälningar leder till konkreta åtgärder var en central tanke.

En annan idé var att mäta jämlikhetsdata genom enkäter där kommuninvånare definierar sin identitet och rapporterar förekomst av diskriminering. Det föreslogs att mätningen bör omfatta alla diskrimineringsgrunder och även inkludera faktorer som klass. Att genomföra lönekartläggningar utifrån fler parametrar än kön, inklusive chefspositioner, var också ett förslag.

För att främja jämlik fördelning vid rekrytering föreslogs användning av externa rekryteringsbolag och att redovisa resultaten regelbundet. Dessutom diskuterades möjligheten att vid rekryteringar prioritera kandidater utifrån andra diskrimineringsgrunder än kön.

Bostadsdiskriminering togs upp, och Wien nämndes som exempel där kommunen äger 50% av bostäderna för att garantera bostadsförsörjning. Det föreslogs att kommuner bör äga en viss procent av boendebeståndet för att motverka diskriminering inom bostadsmarknaden. (Dessa frågor har sedan diskuterats vidare inom arbetet för ny bostadspolitik)

För att få en djupare förståelse för diskriminering föreslogs kvalitativa undersökningar bland personalen. Vidare framkom idén att inrätta en kommunal Diskrimineringsombudsman med en tydlig och skarpare roll än den nationella Diskrimineringsombudsmannen.

Diskussionen inkluderade också tankar om att återinföra eller utveckla en roll med ansvar för mänskliga rättigheter inom Stockholm Stad samt att bjuda in till ”general assembly” med representativa urval för att behandla specifika frågor.

Slutligen togs frågan om resurser för juridisk hjälp vid diskriminering upp. Förslaget var att Stockholm Stad skulle tillhandahålla en större summa pengar till föreningar som erbjuder sådan hjälp.

Samtalet reflekterade över vikten av att både ha kunskap och känslomässig drivkraft för att bekämpa diskriminering. Dessutom diskuterades utmaningar med att mäta och hantera diskriminering på olika grunder samt vikten av att göra det svårt att undvika att rapportera brister och fel i samhället.